Lördagen och söndagen har gått i träningens tecken. Ja inte på gym, utan i vår nybyggda veranda. Den skall ju målas också. Jösses, det var inte gjort i en handvändning. Vi var tre pers som jobbade i flera timmar båda dagarna och ändå har inte mer än hälften blivit gjort. Men det blir fint

bra träning

verandan under målningsarbetet

Jag hade hoppats på att ha det klart till helgen, men jag har insett nu att det inte går att hinna med det. Tyvärr. Det hade varit mysigt att duka för födelsedagskalaset där ute. När väggarna blivit målade, ja det är ju mest fönster men det tar tid ändå, så skall golvet oljas. På burken står det att oljan är dammtorr efter 5 timmar, övermålningsbar efter 10 timmar och att härdningen tar 5-6 dygn. Innan dess kan man inte ställa tunga möbler ovanpå. Så födelsedagskalaset får dukas i vardagsrummet på biljardbordet som vanligt. Göran tycker att det blir ok att ställa ut biljardbordet i verandan när den blivit klar. Det är skönt att få mera space i vardagsrummet. Vi är ju två som bor ihop och då gäller det att justera sina tyckanden lite då och då. Men det är kul. Man kan se tillbaks och minnas att där blev det min åsikt som gick igenom men där drog jag det kortaste strået. När Göran fick cortison i samband med cancerbehandlingen hittade han på en himla massa. Verandan var en. Nu är jag jätteglad att den kom till. Jag längtar tills jag kan ta ut mitt staffli där i ljuset och stå och måla. Verandan är isolerad och golvvärmen kommer från den nyinstallerade solvärmen (så länge solen skiner). Genom plasttaket och alla fönstren flödar ljuset in. Som den nyblivna pensionär jag blir nästa tisdag så behöver jag allt ljus jag kan få. 4 timmars målning är inplanerade idag – effektiv tid. Med min kapacitet så tar det mycket längre tid. Jag måste ta hänsyn till min kropp. Visst låter det trist. Men man vänjer sig även vid alla dessa pauser. Jag kan skriva på min blogg, jag kan läsa eller kanske bara filosofera en stund. Det är trivsamt det också.