Vi skall fixa mitt födelsedagskalas hos mamma. Det är bra att hon får vara med och bestämma om det hon är proffs på. Vi vaknar av att mamma kommer ner och sjunger God morgon, godmorgon, hör fåglar sjunga glatt, godmorgon, godmorgon i kör….Hon tänder ljuset och säger att frukosten är klar. Vi skyndar oss upp. När mamma kallar är det bråttom. Annars kommer hon en gång till. Frukosten står på bordet. Kokta ägg, mannagrynsgröt, bröd, smör, ost och mammas älsklingspålägg honung och kaffe. Inget saknas. Äggen var visserligen så gott som okokta. Mamma har som sagt alltid bråttom. Vi fixade dem i mikron.

På kyrkogårdsbesök

Jag berättade att vi skulle greja kalas. Vi skulle bli sex personer och de kommer vid två-tiden på eftermiddagen. För att mamma skulle känna igen sig skulle vi göra köttbullar med potatismos och kokta morötter. Jag var säker på att den maten kommer mamma ihåg hur man gör. Hon frågade hur många vi blir. Och när kommer de? Vem var det som skulle komma? Skall vi göra bullar eller biffar? Samma frågor återkom med några få minuters mellanrum. Gång på gång, gång på gång. Min fina snälla och superglada mamma är utan minne. Att hon frågat ens en gång tidigare har hon ingen aning om. Samma frågor igen, säkert tio gånger. Här finns ingen plats för irritation, inget ifrågasättande. Bara enkla svar. Samma svar. Gång på gång.

Fars Dag – pappas grav

Jo, jag förstår att inte alla klarar det. Vi är bara på besök över helgen. Då klarar man det. Men jag undrar om det hade funkat om vi tillbringat alla dagar med mamma, året om. Det är inte alls säkert. Och all envisa. Mamma vet bäst. Precis som en liten treåring eller en bestämd vetgirig åttaåring. Jag lagade mat tillsammans med min snart nioåriga brorsdotter för några dagar sedan . Det skilde nästan 90 år mellan mamma och henne. I övrigt var inte skillnaden så stor. De var lika säkra på hur saker och ting skulle göras. Det gällde att ha läget under kontroll. Annars skulle något kunnat bränna vid. Plattorna sattes på och glömdes bort lika snabbt.
Visst fick vi färdigt köttbullarna och moset och morötterna innan gästerna kom. Men mina ben hade tagit slut innan dess så min kära man fick rycka in när maten skulle fram på bordet. Å det var skönt att få sätta sig och inte längre bry sig. Mamma var nöjd över vad hon grejat i ordning.

Eagle har funnit sitt nya hem

Dagen efter var fars dag. Jag plockade den sista rosen hemma i trädgården och placerade på pappas grav och sa grattis på fars dag pappa. Vi saknar pappa. Han var alltid så glad och det var pappa som drog hem folk och mamma som ställde till med kalas. Det var alltid mycket folk hemma när pappa levde. Det var så roligt då. Nu är det lugnt och tyst. Mamma har inte alls samma behov av sällskap. Och det är ju himla tur för hur skulle annars mamma stå ut efter att ha haft människor runt sig i hela sitt snart 98-åriga liv, nu när hon är alldeles ensam. Vi avslutade vårt besök i hembygden med ett besök hos min syster och tittade var de hängt upp den målning de köpt av mig.