Jag fick en artikel från en vän som handlade om MS och bromsmedicinen Tysabri. Många vänner berättar om mediciner som de tycker jag skall känna till. Varje gång blir jag nedslagen. Ingen bryr sig om oss, som fick MS före bromsmedicinernas tidevarv. Jag fick diagnosen 1995. Den första bromsmedicinen, som då precis blivit godkänd hade så många biverkningar så jag blev mer sjuk av den än av MS-en. Är skadan redan skedd så är det inte mycket att göra åt saken. Vi med s.k sekundär progressiv MS, får leva med det vi har. För oss finns ingen forskning. I alla fall inte som jag känner till. Ärren sitter där de sitter. En läkare sa entusiastiskt att nu skulle vi börja röntga min hjärna för att se hur sjukdomen utvecklas. Han har inte hört av sig sedan dess. Det är över två år sedan nu.

Året Runt 15 2013

Fakta om MS.
En kronisk sjukdom med olika symtom
Multipel skleros (MS) är en kronisk sjukdom som drabbar det centrala nervsystemet (CNS), det vill säga hjärna och ryggmärg. Orsaken är att nervsystemet angrips av kroppens eget immunsystem. Normalt skyddar vårt immunsystem oss genom att bekämpa främmande ämnen som kommer in i kroppen, t.ex. virus eller bakterier. Vid MS uppfattar immunsystemet, av oklar anledning, den egna nervvävnaden som främmande vilket leder till inflammation som är skadlig för nervcellerna.

Sammanlagt har ca.15 000 svenskar MS och varje år insjuknar cirka 450 nya patienter. Två tredjedelar av patienterna är kvinnor och de allra flesta är mellan 20 och 40 år. Diagnosen ställs i de flesta fall genom en bedömning av symtom i kombination med resultaten av magnetkameraundersökning (MR) och ryggmärgsvätskeprov.
Hur sjukdomen utvecklas varierar avsevärt mellan olika individer. Hos en del kan sjukdomen ha ett mildare förlopp. Det finns tre olika former av MS:
Skovvis fortlöpande MS
Cirka 85 procent av MS-patienterna har denna form. Sjukdomen förlöper i skov, då man har symtom och besvär. I perioderna mellan skoven går symtomen vanligtvis tillbaka betydligt och i början av sjukdomen är man ofta besvärsfri däremellan. De bromsmediciner som finns idag har primärt visat effekt på denna form av MS.
Sekundär progressiv MS
Den skovvis fortlöpande formen av MS övergår ofta efter 10–15 år till sekundär progressiv MS som innebär en gradvis förlust av nervfunktioner utan återhämtning. Tiden tills att sjukdomen övergår i en annan fas kan påverkas av hur tidigt man påbörjar behandling och effekten av densamma.
Primär progressiv MS
Cirka 10 procent av patienterna har denna sjukdomsform som innebär en gradvis försämring från början utan några skov eller återhämtningsperioder. Tyvärr finns idag inga mediciner som kan bromsa denna typ av MS.
Men forskningen går framåt för nysjuka. Antalet bromsmediciner ökar.
Idag finns mediciner som inte bara lindrar redan uppkomna symtom, utan även bromsar själva MS-inflammationen. 1995 godkändes det första interferon-betapreparatet i Sverige som den första bromsmedicinen för behandling av MS. Idag finns flera interferon betapreparat, men även två andra typer av bromsmediciner, glatirameracetat och det senaste läkemedlet, natalizumab.
Natalizumab (TYSABRI), som bygger på en helt annan verkningsmekanism än de tidigare bromsmedicinerna, blev godkänt hösten 2006. Läkemedlet hindrar immuncellerna (vita blodkroppar) att ta sig från blodbanan in till centrala nervsystemet.
TYSABRI är för dem med aktiv sjukdom.
TYSABRI är ett läkemedel för dig som har en svår nydebuterad sjukdom eller till dig som trots behandling med andra bromsmediciner har en aktiv sjukdom. En aktiv sjukdom innebär att du haft ett eller flera skov senaste året trots att du redan står på behandling med bromsmediciner. Utöver detta finns det andra medicinska faktorer som din läkare måste ta ställning till innan behandling med TYSABRI kan påbörjas.
Så här fungerar TYSABRI®
– substans, effekt, behandling och biverkningar
Aktiv substans hindrar MS-inflammationer
Den aktiva substansen i TYSABRI heter natalizumab. Natalizumab är en så kallad humaniserad antikropp, vilket innebär att den liknar de antikroppar din kropp själv kan producera. För att immuncellerna ska kunna passera över till centrala nervsystemet (CNS) från blodbanan, måste de först häfta sig fast på blodkärlens vägg. Väl inne i centrala nervsystemet och utan att vi vet orsaken, så uppfattar dessa immunceller att det fettrika skiktet runt nervtrådarna, myelinet, är ett främmande ämne som ska angripas och förstöras. Natalizumab hindrar denna passage av immunceller från blodbanan över till centrala nervsystemet. Enkelt uttryckt hindrar TYSABRI MS-inflammationer från att uppstå genom att blockera de skadliga inflammationscellerna från att ta sig in i CNS. På så sätt bromsas nedbrytningen av myelinet och du får färre skov och funktionsnedsättningen hämmas.
TYSABRI kan inte reparera skador som redan har uppstått, men det kan bromsa dina symtom från att bli värre och fler.
TYSABRI hindrar immuncellerna (t.ex. vita blodkroppar) från att ”låsa upp” blodhjärnbarriären genom att fästa sig på ”nycklarna” och göra dem obrukbara. Inflammationscellerna kommer då inte över i centrala nervsystemet.
Effekten av TYSABRI
Bästa sättet att studera och bevisa effekten hos ett läkemedel är att genomföra så kallade kliniska studier.
Forskarna undersöker då hur sjukdomen utvecklas hos patienter som får läkemedel jämfört med en kontrollgrupp med patienter som får placebo (läkemedel utan verkan).