Att komma in i gympasalen på morgonen och mötas av en brett leende Joanna är en stor lycka. Alla sitter samlade, väl förberedda. När Joanna trycker på knappen på bergsprängaren och skjuter de långa armarna upp i höjden, då börjar även de trötta kropparna i stolarna på golvet att vakna. Det går bara inte att inte hänga med. Joannas glädje och entusiasm sprider så mycket energi så våra armar och ben tar sig till oanade höjder. När sedan Björn Skifs sjunger ut sin beundran över Sally då släpper det sista motståndet. När vi tågar ut från gympasalen ser vi alla ut som om vi blivit nyfrälsta med ett lyckligt leende på läpparna.
En timma senare möts vi återigen av Joannas leende. Det är på vattengympan. Hennes sprittande kropp smittar av sig och vi vrider våra höfter i en häftig schejk, benen skall upp i vädret och nå bollen vi håller i handen, högre ropar killarna, och Joanna sparkar foten upp över huvudet. Själva försöker vi så gott vi kan. Foten når bollen, men bara om vi sänker armen under vattenytan. Jag önskar att många kan få möjlighet att komma till Sommarsol och schejka loss på Joannas vattengympa. Det är en fantastisk lycka.
Jag håller fullständigt med!
Jag saknar henne nu och hennes utstrålning!
<3
Tack för vår trivsamma gemenskap
Nu gäller det att spotta i nävarna och fortsätta det påbörjade
Må så gott/BM