Hela Göteborg hade samlats framför Poseidon på Götaplatsen för att välkomna julen. Som vanligt skulle ljusen tändas längs avenyn ända ner till operan. Kommunalordförande Anneli Hultén drog i startskottet så att papperslapparna yrde omkring och så var alla ljusen tända. Det är en viss känsla av julstämning jag känner när jag står där i vintermörkret som plötsligt lyses upp.
Varje år visas ett nytt göteborgs-förankrat bildspel på konstmuseets väggar och i år hade väggarna utökats till stadsbiblioteket och konserthuset.
Jag har ju förmånen att ha handikappkort på bilen. Det finns fördelar med att vara funktionsnedsatt. De bästa parkeringsplatserna finns centralt, nära till det mesta man behöver komma fram till. Så jag plockade ut rullatorn ur bilen. Min fina nya V50-a. Det känns riktigt lyxigt att ha en sådan fin bil. För jag tycker den är himla fin. Jag hade en timma över och tog svängen in på HDK´s julmarknad. Där var mängder med folk. Men även om det tog tid att ta sig fram i trängseln, så kändes det säkert att ha rullatorn som stöd. Ramlingsrisken är stor när så mycket människor stöter emot.
Jag beställde en superfin krage som jag skall ha på mig på nyårsafton, tror jag. Jag skall få den levererad före jul berättade tjejen som tillverkar dem (tyvärr minns jag inte hennes namn).
Jag fortsatte till skoaffären och lyckades hitta ett par fina festskor helt utan klack. Det är inte alls enkelt. De flesta skor utan klack är så klumpiga. De jag hittade glittrade och var nätta i modellen. Har man, som jag, inga muskler som kan hålla kvar skorna på fötterna så är det nästan omöjligt att finna bra skor som är snygga. Men det var min turdag. En sväng in på second hand affären också. Och så var nyårsblåsan fixad. Ha, där fick jag tillbaks pengarna för de dyra skorna.
På lätta fötter och med stor glädje över storkapet tog jag rullatorn och knallade iväg uppåt Götaplatsen tillsammans med alla de andra. Julsångerna ekade mellan husen. Julstämningen var fantastisk.