Så himla mysigt att hösten är här. Det för med sig så mycket roligt. Idag var jag iväg på Alinas första kurslektion i måleri. Hon är alltid lika inspirerande. Nu har jag gått på så många kurser hos Alina att jag får en välkomstkram när jag kommer. Vi är fem i gruppen. Alla har målat förr och provat på olika tekniker och material. Men jag är den enda som skall använda äggtempera.
Jag skickade i våras efter färgerna från  Vedic Art på Öland (www.vedicart.se). Det är Johannes Källmans konstnärsfärger. Jag känner att det är som att tro att man kan spela bra golf om man har bra klubbor. Så enkelt är det naturligtvis inte. Men visst är färgerna fantastiska. Det här är hämtat från deras hemsida:

”Precis som den franske konstnären Yves Klein ville Curt Källman(Vedic Arts grundare) impregnera sina konstverk med sitt medvetande. Konsten som något djupt personligt där konstnärens själ och hjärta finns med i både processen och det färdiga resultatet. Vi som betraktar en bild kan ibland känna att det finns något som gör den levande. Det kan vara svårt att sätta fingret på vad det är som gör att en målning berör oss på djupet.”

Jag undrar om jag någonsin kommer dithän att betraktaren kommer att fundera över vad i målningen som berör på djupet. Jag får nog vara nöjd med att få min käre mans beundran. Han är inte särskilt begeistrad heller men har ödmjukheten att berömma allt vad jag gör. Jag är nog det där lilla barnet som föräldrarna tycker sjunger så bra, men som musikläraren ställer upp för bara för att föräldrarna så gärna vill. Men det är så fantastiskt kul. Jag mår bra av det.

Idag fick vi i uppgift att måla äpplen. Det är det värsta jag vet att måla stilleben, men Alina kan nog få mig till vad som helst. Och jag lärde mig att få till det runda. Och så är det kul att träna sig med de nya färgerna. Så här blev äpplena:

Äpplen målade med äggtempera

Alina vet att jag hellre vill måla abstrakt. Helst så lite likt verkligheten som möjligt. Verkligheten kan jag ju fotografera och förresten kan jag inte måla så som det ser ut i verkligheten. Det blir liksom bara en häst, som  dom sa. Så här blev en av mina sommarmålningar:

Abstrakt med Källmans färger