Spahotell och varma källor

Idag väntar nya utflykter. Vi åker till Moncelize, Este och Montagnana. IMGP2047Vi ser murar och slott, vinfält och kyrkor. De små byarna ligger vid foten av de Euganeiska kullarna. Kullarna är en rest av sedan länge slocknade vulkaner som reser sig tvärt ur Venetos slätter och erbjuder rikliga vandringsmöjligheter. Varma källor bubblar upp ur marken vid kurorterna Abano Terme och Montegrotto Terme. Där finns det gott om kurbad med allt från lerbad till nedsänkning i det svavelhaltiga vattnet.

På besök i spahotellet Due Torri i Abano Terme

På besök i spahotellet Due Torri i Abano Terme

Vi är på väg att träffa Roberto som avtalat tid med en kvinna som skall visa oss sitt spahotell. Roberto står och väntar med bilen vid motorvägens slut. Vi kör efter honom in genom trånga snirklande gator, i kvarter med otroligt vackert knallfärgade hus och mängder av små hotell. Det syns att det är ett turistparadis. Det liknar Båstad litegrand, men är givetvis mycket större. Vi är ju i Italien. Vi lotsades fram till hotellet Due Torri (=två torn). Daniella, som kvinnan hette som visade oss omkring var syster till ägaren till detta spa och rehabiliteringshotell och fyra stycken till som låg i omgivningarna. Det här var det minsta sa hon. Hon tog hand om oss som om vi varit storfinansiärer. Vi som inte ens fixat vår hemsida ännu, än mindre börjat sälja de där bröllopsresorna. Vi fick veta allt om hotellets uppvärmning, från de varma källorna, spaavdelningarna och motionsgym, vi fick se alla utrymmen där läkare och sjukgymnaster arbetade, vi såg enklare rum och lyxrum, stora pooler och mindre, alla med vatten från de varma källorna. Jag åkte med min elmoppe in och ut ur rum efter rum. Efter en gedigen förevisning av allt som hotellet hade att erbjuda bjöd hon oss att sitta ner en stund för diskussion om fortsatt samarbete.

Affärsdiskussionerna pågår över ett glas Procecco

Affärsdiskussionerna pågår över ett glas Procecco

Vår guide, som är min f.d. svägerska får agera affärskvinnan i sammanhanget. Hon är ju den enda som kan språket. Vi blev givetvis bjudna på Venetos egen champagne, Procecco, och chips, jordnötter och ostbricka.

Efter tre timmar åkte vi vidare. Vi var upprymda över allt fantastiska mottagande vi får överallt. Nu är det upp till oss att se till att vi gör något bra av det vi föresatt oss.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.