Silvergjutning

Efter yogan åkte jag till Serena, smyckekonstnären som lär mig hur man gör gjutna smycken. Jag kämpar som ett djur för att försöka få till det. Visst är det lättare att jobba i vax, men det är en så annorlunda teknik så det går inte ens att jämföra med normalt silversmide.

En blivande silverhätta

En blivande silverhätta

Här måste man först skulptera fram hela smycket i vax. Vaxet är hårt och måste värmas över en låga och bearbetas i handen för att bli någorlunda mjukt innan det går att forma. Verktygen som används är tandläkartänger

Tandläkarspatel att göra formar med

Tandläkarspatel att göra formar med

Med dem formar man. Gissa om det är klurigt när man som jag har nedsatt känsel och styrning i händerna. Men det är suverän träning.

Serena är petnoga. Det går inte att fuska. Det man fuskar måste man fixa till i silvret när smycket är färdig-gjutet. Och det är klart att det är mycket lättare att vara noggrann från början. Men jag har ju så bråttom. Jag vill se hur det blir. Man lär bäst av sina misstag, men Serena säger att det är en dyrköpt kunskap.

Vi har satt in en ring och en hätta till en sten i gipsformar. För att gipset och senare också silvret skall kunna flyta in i alla små prång så måste man göra kanaler. Puh, så knivigt att förstå var kanalerna skall sättas.

Nu står formarna och väntar tills själva gjutningen skall göras. Gissa om det är spännande att vänta – men alldeles för länge.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *