Jag blev jätteglad i morse när en av tjejerna vid vattengympan berättade att hon inspirerats av det jag skriver i min blogg. Hon sa att nu skall hon anmäla sig till kören. Hon hade redan varit på första gången i kurs om kroppskännedom. Efter att ha genomgått en cancerbehandling och en massa andra ont-ont i kroppen så vill hon förstå hur man kan tänka annat. Kul, kul. Nästa vecka har vi bestämt avsluta gympan med frukost på Dahlheimers hus.
Som en väl uppvärmd degklump tar jag mig de 5 metrarna upp ur det 34-gradiga vattnet och kyler av mig under kallduschen. Direkt efter gympan varannan vecka så åker jag till kursen i intuitiv målning för Alina. Då gäller det att vara pigg. Idag hade hon bestämt att vi skulle måla efter linjer. Linjer kan ju se olika ut och vi målade dem med krita först. Sedan fyllde vi på med färg. Det var den andra målarträffen idag. Jag hoppas att jag kommit fram till något alldeles speciellt efter den sjunde och sista gången den 8 december, för än så länge känns det som ett idogt trevande. Vad tycker ni? Kan det bli nå´t?

Dahlai Lama

eller kanske den här kan vá nå´t

Vad kom först

Till nästa gång skall vi fundera över mörkt och ljust, vad som är mörkt och ljust för mig. Jag får kolla in Lars Lerins verk. Där finns gott om ljus och där finns också mörkret, som behövs för att framhäva ljuset. Spännande blir det.