VedicArt-kursens första dag

Jag sitter på mitt rum och skriver med svalorna flygande utanför. Deras skuggor syns mot den vitrappade ladugårdsväggen. De flyger härs och tvärs, upp och ner. Jag har ett nät för fönstret så jag har öppet fönstret hela natten. Det är jättemysigt att vakna till all fågelsång. Solen skiner som vanligt. Vi skall måla inne i ladugårdslängorna. Jag står i den vänstra.

Från mitt rumsfönster första kvällen

Från mitt rumsfönster första kvällen

Jag vaknade klockan sex och låg och funderade hur dagen skulle bli. Först skulle jag hitta duschen. Ingrid, som uthyrerskan heter, har berättat att duschen finns i källaren. Framåt åtta hade jag funderat färdigt. Jag fann en vit dörr precis utanför mitt rum, bredvid toadörren. Jag knallade nerför en brant trappa och höll mig stadigt i räcket. Det var precis som när jag var liten, fast här behövde man inte gå ut. Och det luktade likadant. Det finns en riktig vedugn här, som man säkert skulle kunna baka pizzor i eller sådana där supergoa brön. Men där fanns nu duschen. Så enkelt, så funktionsdugligt. Mitt rum ligger på första plan i vänster flygel. Ett stort ljust rum med utsikt ut över allvaret.
Vi blev uppropade igår. Alla 26 var på plats. Bara kvinnor. Det är underligt att det oftast bara är kvinnor i kulturella sammanhang. Vad gör männen när de skapar balans i livet? Min man åker motorcykel och arbetar i vår vackra trädgård. Men vad skall han ta sig för utöver TV´n till vintern?

 Det har börjat röra på sig här utanför. Några står redan på plats i målarboden.

Jag står i vänsterlängan

Jag står i vänsterlängan

Jag tycker det känns lite tråkigt så här innan jag lärt känna mig hemma. Jag känner att de ser mig som en handikappad. De tycker nog lite synd om mig och vet inte hur de skall prata. Ja jag vet att det går över, men just nu är det inte särskilt kul. Så nu blir det frukost. Jag plockade med mig lite hemifrån igår. Idag måste jag åka och handla. Det gör inget om jag äter lite mindre, men jag blir tröttare utan mat, så det är nog bäst att se till att jag tar matpuser emellanåt.

Klockan 11 är det samling ute på gården. Vi sitter i en stor ring och lyssnar till Raisa som har genomgång av de fyra första metoderna inom Vedic Art. Det skall bli intressant att höra vad hon kommer att säga.

Viktigt med balans för kroppen

Fyra korta dagar hemma i uppväxtbygden. Det var kort kände jag. Så mycket som skall göras och så många intryck att ta in. Hörselspecialisten kom för att se till att mammas hörapparater funkar. Båda de två nya var sönder och togs med för reparation. Om några veckor kommer de tillbaks. Den gamla fick duga trots att den tjuter hela tiden. Men det är bara vi andra som hör. Mamma hör inte tjutet alls och det är ju det viktigaste.

På kvällen var det allsång i stadsparken. Det gillar mamma. Hon satt på första bänk och sjöng för full hals de gamla kända låtarna, som Kostervalsen och Fröken Fräken. Då blir mamma jättepigg. Hennes 96 år sjunker flera år när endorfinerna kryper fram. Jag skriver lappar och lägger på köksbordet. Då läser hon dem många gånger och behöver inte fråga så ofta. Mamma minns inte. Efter en minut kommer samma fråga igen. Och hon känner inte igen så många. Bara de som hälsar på ofta och så vi, hennes barn som tur är. Men det är ok. Hon klarar sig bra utan närminnet.

Jag blir mer frustrerad av att se att andra som inte alls mår särskilt bra kör på som om krämporna snart skall gå över. Är man  i pensionsåldern och inte mår bra så har man som sin största uppgift att se till att kroppen blir väl omhändertagen. Att kroppen är i balans är särskilt viktigt tror jag när man är äldre. Det finns de som försöker fortsätta att arbeta som förr trots sjukdom. De säger, det går över hoppas jag, jag är inte orolig. Snälla alla som hänger sig kvar i jobbet, alla som tror sig vara så himla viktiga, gå hem och arbeta med din kropp tills den bllivit bra annars blir det bara värre. Det är ingen influensa som vi gamlingar får när fingrarna svullnar så vi inte kan hålla i en kopp eller när hela kroppen vill säga stopp, jag orkar inte mera.

Balans är jätteviktigt. Därför finns jag nu den här veckan på Öland på målarkurs. Det kommer jag att berätta mera om de närmaste dagarna.