Vardag efter Saxnäs

Efter en underbar vecka i Saxnäs är jag tillbaks i vardagen här hemma. Det är vår i luften och solen skiner och värmer som om det vore maj månad. Den afrikanska liljan blommar i orangeriet.

Afrikansk lilja

Afrikansk lilja

Jag tror jag gått upp några kilon av all den goda maten på Saxnäsgården. Det märks snabbt när man bara är 152 cm lång. Jag har krympt 2 cm på äldre dar. Mera träning så kilona minskar. Hur skall det gå i värmen? Det är inte mycket jag orkar när det blir varmt. Jag måste omdirigera alla mina engagemang tror jag, men än är ju inte sommaren här.

Jag har just återkommit från födelsedagsfirandet hos pappa, som fyllde 95 år. De behöver mycket hjälp nu. Det märks tydligt att de blivit gamla. De sitter mera. Mamma har dåligt samvete och försöker att hänga i, men hon blir tacksam när jag bestämt säger att hon får ledigt. Det kommer alltid mycket folk och gratulerar. Vi är en stor släkt och eftersom mamma och pappa är de sista gamla som finns kvar i livet så samlas alla där. Alla verkar gilla att träffa sina kusiner och kusinernas barn och barnbarn.

Lily med pappas faster, 94 års åldersskillnad

Lily med sin pappas faster, 94 års åldersskillnad

Strömstads Tidning hade läst min blogg angående friskvård för äldre och kom och intervjuade pappa. Tidningen visste att vi skulle ge pappa ett gåband i födelsedagspresent. Jag hade skrivit det i ett mail till tidningen i samband med en artikel om just friskvård för äldre som enligt Kjell Mattsson saknas i Strömstad. Nu ville de följa upp det och tog en bild på pappa när han tränade på gåbandet. Kul, kul, att mina tyckanden lyfts upp på offentlig plats. Ni skall få se artikeln. Den kommer säkert på lördag.